Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.

Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus¬limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat¬analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta.

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression.These women don?t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives.

invandrare, svensk, medier,identitet, kultur, religion, nationalitet, tillhörighet..

Då Sveriges samhälle blir allt mer mångkulturellt och vi får en mer mångkulturell skola, är det viktigt att pedagoger har en förståelse och är medvetna om de kulturella skillnaderna som kan uppstå i undervisningssituationer. Vi har valt att fokusera vår studie på flickor med muslimsk bakgrund och hur de upplever idrottsämnet. Ämnet innehåller många olika moment som kan upplevas som nya och främmande för dessa elever. Vi intervjuade även pedagoger för att se hur de arbetar med integrering och hur det hanterar eventuella bortfall från idrottslektionerna. Vår studie består både av en kvalitativ samt en kvantitativ del.

Denna uppsats fördjupar förståelsen för intolerans mot personer med muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund, islamofobi, med hjälp av frågeställningen: Hur talar elever på transportprogrammet i årskurs två och tre på en gymnasieskola i Göteborg om muslimer? Undersökningen som genomförts är av kvalitativ karaktär och materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer där sammanlagt 16 elever deltagit fördelat på fyra grupper. Resultatet visar att eleverna saknar grundläggande kunskaper om islam och om muslimskt religiöst liv. Däremot har de kunskaper kring kulturella dimensioner av muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund. Vidare framkommer i resultatet att de intervjuade eleverna i sitt tal gör alla så kallade invandrare till muslimer.

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehållanalys av morgon- och kvällstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar där ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utsträckning änkvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare. Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

Denna fenomenografiska uppsats' syfte är att visa på olika synsätt på muslimsk jämlikhet. Den presenterar olika muslimers och två ickemuslimers synpunkter på förhållandet mellan islam och jämlikhet. Gemensam utgångspunkt för muslimerna är att islam är jämlikt.Frågeställningarna avhandlar hur författarna argumenterar för sin syn på förhållandet mellan islam och jämlikhet, vad jämlikhet är, vad de anser om slöjpåbud och västerländsk feminism. Uppsatsen visar på hur stor spännvidden är hos dem som menar att islam är en jämlik religion, samt några av de argument de använder för att hävda sin ståndpunkt.Min slutsats är att många använder korancitat, hadither och det tidiga islam som argument för sin syn på islam och jämlikhet, men att dessa lika gärna kan vändas emot dem då de är tvetydiga..

En undersökning av hur stort utrymme och i vilka sammanhang som invandrare respektive svenskar får synas i lokalpressen. Tidningarna Sundsvalls Tidning och NSD jämfördes under en veckas tid och resultatet sammanställdes..

Sverige är ett mångkulturellt land och det finns intentioner till integration i samhället och dess olika instanser. Skolan är en instans där barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund möts. Studenter med svensk bakgrund och studenter med utländsk bakgrund agerar inom skolan och det sker en kategorisering av studenterna i kategorierna svenskar och invandrare. Syftet med studien är att lyfta fram och tolka gymnasiestudenters tankar kring begreppen svenskar, invandrare och integration. Ett delsyfte är att genomföra en prövning av flödesskrivning som metod.